Men hur blir det framöver? Kommer alla skolor att få bibliotek? Hur ska de bemannas? Och vad händer om rektor väljer bort att prioritera skolbiblioteket? Frågorna är många.

Möt Maria Heimer, skolbibliotekarie, författare och föreläsare. Här delar hon med sig av tankar om skolbibliotekens möjligheter.

Vilka är utmaningarna med lagen?

Den stora utmaningen är att lagen är alldeles för otydlig. Det märks när man tar del av flertalet platsannonser för olika skolbibliotekarietjänster. Tjänstgöringsgraden är övervägande för låg för att skolbibliotekarien ska kunna arbeta integrerat i undervisningen. Det förefaller också saknas kompetens kring vad som ingår i en skolbibliotekaries uppdrag.

Skulle du vilja uppmana lärare att bli lärarbibliotekarier eftersom det är så ont om utbildade bibliotekarier?

Ja, om lärarbibliotekarien har en påbyggnadsutbildning till skolbibliotekarie. Men jag skulle inte uppmana lärare att bli det utan vidareutbildning, eftersom kompetensen mellan lärare och skolbibliotekarie då inte skiljer sig åt. Det är just de olika kompetenserna som i forskning visat sig vara gynnsamma.

Vad är skillnaden, menar du?

Det finns en stor fördel med att ha en pedagogisk utbildning i arbetet som skolbibliotekarie. Man ska vara en del av undervisningen och tillsammans med lärarna arbeta mot samma mål, läroplanens mål. Men man behöver dessutom djupa kunskaper i att främja elevers läsande samt i medie- och informationskunnighet.

Vad skulle du önska att regeringen, oavsett politisk färg, gjorde som nästa steg i satsningen för att öka läsförmågan och läsviljan i Sverige?

Jag skulle önska att de hade mer kompetens kring skolbibliotek och läsning, kompetens som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Just nu pratas det mycket om avkodning, men skolans läsuppdrag är omfattande och avkodning är bara en del av det.

Tror du att de gör det?

Jag hoppas på det!

Av: Lena Maria Nordstrand